Namn: S*LaSadie Dakota
EMS-kod: g 23
Född: 2009-02-10
Mamma: S*Vrethagens Madame Mim d 09 Pappa: Tassemarkens Earl Grey a 09 23
Vikt: 4,7 kg (27/2-10)
HCM: inte gjort än GSD IV: negativ
Fun facts: Ääääälskar vippor och kalkon, blir helt tokig när hon ser flygfän (utmärkt jägare ^_^)
Personlighet: Tjejen med den pilimariska blicken som föddes som nr 2 i kullen efter Sierra. Var den tuffaste vid mjölkbaren tillsammans med Dallas medan Texas och Rover var lite mer "återhållsamna". Har en filmsnutt tagen med digitalkameran där Dallas och Dakota har en "girlfight" (tassbråk) om den speciella tutten på Mim. Så hysteriskt roligt. Hon var i toppen av viktkurvan tillsammans med Dallas men sen kom killarna ikapp, troligen mest för att hon var mer intresserad av att springa omkring och utforska minsta lilla vrå. Dakota har även ett kännetecken, hon kvittrar mer än piper/jamar och kommer som en kanon när man ropar hennes namn. Och ääääääälskar kalkon!
Det var inte inte planerat att behålla någon kattunge, men Dakota med sitt delvis lugna temperament delvis rusa runt i lägenheten med brorsorna i hasorna, rusade bokstavligen in i våra hjärtan och nu har vi en blåsköldpadda! Jag (Anna) har en förkärlek till rött och blått och nu har jag delvis en blå katt =) Det är inte så mycket sköldpadda över henne men får se vad som händer när hon tappar babypälsen. Hon är så söt och ligger när Lea tillåter mellan mina ben på kvällen. Vi har aldrig ångrat att vi behöll våran lilla fågel blå, hon är en underbar katt med underbart temperament. Hon är visserligen en riktigt bully mot Lea :) Så fort Lea står i närheten åker höger tass upp och slår mot henne, hon vill bara leka och Lea protesterar och Dakota triggas igång *suck* Men underbar som båda är så kan de tvätta varandra och busa på skoj.
Nu är Dakota lite äldre och har verkligen vuxit både psykiskt och fysiskt. Hon är busig men även lugn som Mim. Gillar att springa ifatt en helst gärna precis framför fötterna så man tyvärr utan mening ger henne en liten snyting med fötterna. Hon utvecklas fysiskt som jag vill att en nfo ska utvecklas och hoppas det håller i sig. Det enda som hon har struntat i att utveckla är huvudet :) Öronen kunde varit större med, visserligen tycker jag inte om de extrema öronen som vissa skogisar har nu men öronen kunde varit storleken större och bredare bas :) Men Mim var seg i utvecklingen och Dakota är bara ett år än så länge.
Kråmar sig när man säger hennes namn och skuttar fram till en när man ropar på henne =) Sötaste lilla tösabiten i världen!
mmmm... luktar sommar.... eller kalkon
|




